Häääj kompisar och eventuella andra läsare!
Jag har lite dåligt samvete över att jag inte bloggade igår (har varit fast besluten vid att blogga dagligen på den här bloggen eftersom jag behöver lite rutiner + det är jättesvårt att börja på samma blogg igen efter ett uppehåll, en glömmer hur en gör), men jag kan ursäkta mig med att jag faktiskt var VÄLDIGT upptagen igår.
Exempelvis hade jag superviktiga samtal med en kompis jag saknat alldeles för mycket det senaste året, bestämde tillsammans med min lillebror vad vi ska ge våra föräldrar och åkte tåg ner till Malmö C där jag pussade sönder min pojkvän innan vi satte oss på bussen till Skanör. Och där är jag nu.
Apropå min pojkvän, även känd som Casper, så berättade han för några dagar sedan att han nu köpt min julklapp. "Spännande!" tänker kanske ni. Det gjorde inte jag. Jag beslöt mig för att försöka förtränga det här, strunta i att försöka luska ut vad det var och bete mig som "en normal vuxen människa" istället för att vara "treåring med obefintligt tålamod", min vanliga roll när det kommer till överraskningar. Det lyckades nästan... för igår, när vi precis gått av bussen, började han prata om den igen. Tydligen vet Valentine om vad jag ska få?! Och tydligen är det relaterat till djur? Att det är en tröja har jag listat ut eftersom han frågade om vilken tröjstorlek jag har, men mer än så måste jag ju ändå få veta. Det är ändå en gåva till MIG, right? Och det bästa jag vet är trots allt att tillfredsställa mitt eget kontrollbehov angående exakt allt. Att veta vad jag ska få, att slippa överraskningsmomentet och bara le och vara nöjd när presenten väl kommer.
Självklart vägrade Casper att säga vad det var, och när jag frågade Valentine ville hen inte heller säga (trots att hen iallafall erkände att hen hade haft svårt att hålla tyst om det). Sedan visade det sig att Caspers syster och hennes pojkvän också vet?! Fick även en ledtråd till: det är gråmelerat.
Något han dock inte tänkt på är att saker tenderar att bli lite försenade så här års. Jag åker härifrån om tio dagar, och hans kommentar till det var "jag hoppas att julklappen hinner komma innan dess, annars får du den om en månad...", något som fick mig att hoppfullt utbrista i "JAAA!!! Då behöver du inte tänka på födelsedagspresent till mig heller!"
Han bara tittade på mig, skakade lite på huvudet och log på det mest sadistiska sätt en kan tänka sig. "Klart att du ska få en födelsedagspresent, dummer".
:'(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar